RETORDED

Valfrihet suger

En idiotisk trend har lamslagit nöjesbranschen. Spel, film och säkert snart musik också drabbats av detta otyg som kallas valfrihet. Det började med att man kunde se alternativa slut på dvd-utgåvor av vissa filmer. Det var helt ok, eftersom man då kunde se filmens riktiga slut som en puckad amerikansk testpublik röstat bort eftersom de bara klarar Disneyslut. "A long kiss goodnight" är ett utmärkt exempel på detta. Här var valfriheten fortfarande under kontroll, jag kunde lätt klicka mig fram i menyn och se alla andra slut på ett bräde. Men nu har det gått för långt! I dvd-utgåvan av "Final Destination 3" finns en alternativ version av filmen där man vid varje groteskt dödsfall får ett val, sen spelas olika sekvenser upp. Jag måste alltså lida mig igenom filmen en gång till och dessutom göra rätt val för att få se allt. Sen har jag ju dessutom fått alternativet att se filmen med kommentarer från allt från regissören till kaffekokarens brorson. Jag blir stressad av att inte utnyttja det jag köpt till fullo. Så där sitter jag och lyssnar på när elektrikerna diskuterar kabeldragning i "Världarnas krig". Samma sjuka har drabbat vart och vartannat spel. De har alternativa sätt att klara banor, spöa bossar och beroende på allt detta olika slut. Vill du se alla slut? Grattis spela om spelet 18 ggr. Well, jag har just pyntat 650:- surt förvärvade riksdaler, jag vill spela igenom det 1 gång och se allt. Varför ska jag ha så många val? Hela livet består av massa val och vetskapen om att varje val kan innebära en missad möjlighet. Ska nu film och spel håna mig med detta faktum också?

Tacka vet jag Super Mario Bros, det hade inga alternativa slut. Du smiskade upp storödlan, räddade prinsessan och sen var det klart. Nu kommer väl snart ett nytt Mario, där om du ätit för många svampar hamnar på rehab, prinsessan får gå på gatan och du får spela om hela djävla spelet igen.

Dagens spådom:
I kvällens avsnitt av Lost kommer vi få fler frågor än svar.