2007-02-23

En liten seriös post i all galenskap

Fick nyss höra från mina föräldrar att en kille från Vagnhärad omkommit i en bilolycka några mil från där vi har vår fjällstuga. Han och hans mamma som satt i framsätet dog direkt då de frontade en lastbil som fått sladd. I baksätet satt hans son och pappa, båda klarade sig med lindrigare skador.

Jag känner egentligen inte den här killen, men jag vet vem han var. Hans tvillingbrorsa var min gympalärare för massa år sen och han själv arbetade då som nu som badvakt. Jag minns honom som en glad och djävligt trevlig kille som även brukade extraknäcka som DJ på våra högstadiediscon. Jag vet inte riktigt varför jag blev så illa berörd av att höra om olyckan. Kanske för att jag åkt just den vägen hundra gånger med min egen familj. Kanske för att det är så lätt att föreställa sig att det var min mamma och syster som satt där istället. Kanske för att jag kan se hans ansikte framför mig och det är svårt att förstå att den människan inte existerar längre. Kanske för att livet ibland bara djävlas och du har millimetrarna på fel sida. Kanske för att jag sitter ensam i en tråkig lägenhet i en tråkig stad och tankarna lätt vandrar.

Hur som helst känns den rastlösheten som en lyx i jämförelse med hur vissa känner ikväll.

3 kommentarer:

Ever deep-fried a cat? sa...

Fi fan....det där var inte kul....:(

Jag tror att när det är dags så är det dags, oavsett vad man gör. Det var nog bara hans tur att gå lixom...jag vet att de flesta inte skulle hålla med, men det är den enda tröst jag brukar ha, när folk jag känner dör....att det var deras tur.

Hoppas du hade en bra kväll i övrigt iallafall, och inte satt och grubblade för mycket..

Tord sa...

Nej, stackars hans familj.

Men det är när något sånt där händer som det verkligen slår en hur djävla nyckfullt allt är. Några minuter hit eller dit på en väg, tänk om de stannat och tagit en korv, eller tänk om de inte stannat och tagit den där korven. Istället var de på fel plats, vid fel tillfälle.

Ever deep-fried a cat? sa...

Oj, en till som inte sover :)

Ja, det är sanslöst att folk överhuvudtaget lever år efter år egentligen, för om man tänker på hur slumpmässigt allt verkar vara, så borde alla dö minst en gång i veckan.