RETORDED

Kan man vara efterdomsfull?

Satt och bläddrade i den lokala blaskan häromdagen när jag fick syn på en lustig liten notis. Tydligen kan man tipsa tidningen om när någon fyller 18 år så gör de en kort intervju med personen i fråga. Jag läste igenom intervjun och konstaterade att den killen var nog gay. Det gjorde en kollega lite upprörd (mest tror jag för att jag inte sa gay, utan bög) samt att hon tyckte jag var fördomsfull. Förfärad slog jag ifrån mig, jag fördomsfull? Här följer min argumentation för att killen spelar i andra laget.

• Han skulle fira sin födelsedag med sin familj, "och sin kära moster så klart".
• På frågan vad han gjorde om tio år svarade han. Jag hoppas leva med en underbar person (Psst, nyckelordet här är person).
• Han älskade schlager.
• På frågan vilken typ av godis han skulle vilja vara svarade han gelehallon. Gelehallon? Vilken 18-årig kille beskriver sig som en rosa, sockrad, hallonformad geleklump? Borde inte en 18-årig kille i detta läge övermannats av sina hormoner och hö-höandes kväkt fram lakritsrem, eller något liknande?

Okejdå, det var väl lite fördomsfullt dessutom spelar det ju absolut ingen roll. Grattis på födelsedagen grabben, njut av att vara 18, it's all downhill from there... Bitter och fördomsfull men inget spår av konstig, måste skärpa mig till nästa inlägg.

Dagens mest förutsägbara: