Neues jahre, nästan i alla fall

Imorrn är året sista dag. Mitt tips till er alla är att i lugn och ro vaka in detta till tonerna av Cash's "When the man comes around". En låt som för övrigt ljuder över det vackraste introt i filmhistorien. Med detta i öronen, läsandes World War Z och sneglandes på Dawn of the Dead ska jag invänta 2007. Med en stilla förhoppning om att detta blir året då en massiv zombie-epidemi bryter ut. Men det är ju bara jag...

Prrr, hälsa Sebbs, ta det lugnt med tacon och låtsas i alla fall att du såg fyrverkerierna och inte Kizztory för 1.000.000 gången.

Dagens film:
Kingdom of heaven DC, så oändligt mycket bättre än bioversionen. Helt plötsligt är det faktiskt en film, Ridley Scotts ära är återupprättad.

Hälsning från "norra" Sverige

Jul-uppdatering från en rasslig uppringd anslutning i den svenska fjällvärlden. Har det riktigt gött här uppe, två veckors slappande. Ca 20 cm snö utanför som höjer stämningen men ännu inte utnyttjats till friluftsaktiviteter då jag är fullt upptagen med att frossa i kakor och knäck. I övrigt angående julen håller jag helt med Stonemans inlägg, så läs det istället och låtsas att jag skrev det.

Tomten levererade både en Nintendo Wii och Zelda. Jag är så satans bortskämd att jag borde skämmas, men jag vägrar. Fick för övrigt en massa annat gött också, böcker och film. Jag ska ALDRIG skaffa barn, det skulle hota mitt jul-bortskämdhets-monopol. Den roligaste klappen var nog en liten bok med illustrationer av självmordsbenägna kaniner. Söta djur som vill dö, hur kan man låta bli att skratta? För er som inte förstår, hyr Bröderna Grimm spola er genom skiten till "kattscenen", it will rock your world.

Gott nytt åt till er alla.

Dagens fråga:
Brann bockdjäveln till slut, eller fungerade behandlingen? Isåfall, varför sprängdes den inte?

Ho ho ho, merry christmas!

Det drar ihop sig, bara ett par dagar till jul och nyår. Medan alla febrilt listar vad som varit bra med 2006 blickar jag framåt. ”Confusions...” presenterar lite stolt 2007 hetaste trend, kom ihåg vart ni läste det först.

Det började som en viskning i Stockholms sushislukande mediakretsar. Så småningom sipprade det ut bland kreddiga kretsar runt Stureplan. Men inte förrän den trendängslige Virtanen hakade på och outade sig på Klicks Innelista blev det ett begrepp.

Nu exploderade pumpafetischismen totalt i Svea rikes större städer. Folk sågs slänga sina sexleksaker och spola ner viagran, pumpa var det enda rätta våren –07. I innekretsar peakade pumpasex någonstans strax efter slackerbyrån Greatworks.se lanserat Absoluts nya kampanj.

Men likt ringar på vattnet spred sig nu fenomenet runt i landet. Långt efter att man i Stockholm dragit vidare till nytt kunde man se pumpashower i Säffle och Arvidsjaur. Efter några säsonger av ”Bonde söker pumpa” förklarades fenomenet som dött. Men de homosexuellas hjärtan bankade fortfarande för pumpan och på så vis levde det ändå vidare.

Pumpans sista framträdande utanför suspekta bastuklubbar skulle komma att bli ett inslag i Outsiders på 5:an. Där Per-Arne från Ängelholm berättade om sitt liv som s k Pumpa-feeder.

Med detta sagt mina vänner (och förbisurfande slan), önskar jag er en God Jul och ett Gött nytt år! Nu tar jag semester från allt och drar till fjällen i två veckor.

Merry X-mas!

Dagens julnöt:
Är ”slan” maskulin form, o finns det då en feminin, o är det isåfall ”slyna”? Sånt vi funderar på, den 22 Dec på mitt jobb.

No business like Media-business

Snokade runt på Stonemans nya jobbs hemsida. Han har ju fått anställning som Superstekig projektvårdare på nån extremt hipp reklambyrå i Stockholm. Vad jag såg på sidan chockade mig.

Sprack aldrig IT-bubblan?

Här har vi slackiga mediakids som skriver (nästan krystade) ironiska levnadshistorier och fyller startsidan med massa strunt. Vi får veta att nya AD'n (Art director för er omedialiserade djävlar) fingerpullade en tjej i forntiden och att en Project manager hinkar vin. Nästintill gömt på sidan kan man hitta vilka deras kunder är och då kommer nästa chock. Absolut (som i Vodkan), H&M, Scania osv. Det vill säga inga små konton. Hur är det möjligt? Trodde att man efter Birgerssons framfart med lodislook, tv-spel 18-16.00 och rena fantasiprojekt blev allergisk mot den här typen av aktörer.

Lärde man sig inget av IT-karusellen? Eller är dom bara så djävla duktiga att de har råd att köra den här stilen. Jag gissar på det sistnämnda och är avundsjuk att vi inte kan göra så på mitt jobb. Namnet säger väl allt, titta själva:

www.greatworks.se

Dagens verktyg:
Skruvmejsel

Excellent!


















Äntligen en trend som känns aktuell att haka på. Jag låter gärna tjejer styra om jag får dricka öl, äta munkar, vara otrevlig mot mina grannar och strypa pandor. Hah, vilka är vinnarna i könskriget nu då!

Dagens mansideal: Homer Simpson

Vilken rackarns flåbuse till niding för bövelen!

Jag har redan tidigare skrivit om hur mycket jag gillar uttrycket ”För bövelen”. Insåg idag att jag inte vet något om detta kraftords ursprung. Gav mig därför ut på en digital jakt, här är vad jag fann.

Jakten startade på Wikipedia. En kunskapskälla som har sin ljuspunkter, dock ej idag. En sökning ledde mig endast till Black Bible (med 33% relevans). Black Bible visade sig vara en pornografisk anime, förvisso högintressant men inte för dagens sökande. Efter att ha snurrat runt på diverse obskyra diskussionsgrupper startade av Ring P1-människor fann jag nog den troligaste förklaringen. För bövelen är en förvanskning av För bödelen, d v s bödeln. Vilket är en djävligt tråkig förklaring då det ju var den jag gissade på redan innan jag började leta. Hur som helst så blir ju uttrycket bara mer bisarrt nu, ”Ge hit kakorna, för bödeln!!”. Ett annat roligt ord med ungefär samma ursprung är rackare. En rackare var bödelns dräng, han fick göra skitjobbet (om man nu inte tycker att mörda människor är ett skitjobb i sig...hell no). Men rackaren plockade ner liken och grävde ner dom. Härifrån kommer ännu ett roligt ord, flåbuse. Det var ett annat namn på rackaren eftersom han ofta fick slakta hästar. Tänk på det nästa gång en äppelkindad mamma sockersött kallar sin lille niding för rackare, ”Jodå, jag kan tänka mig att han slaktar hästar och släpar lik, den lille fan”, kan ni säga då. Det ska jag göra... Niding, ha, ännu ett roligt ord.

Dagens mest tveksamma tangenbordsknapp:
Home

Blott en dag, ett ögonblick i sänder

När jag vaknade imorse mådde jag inte bra, inte bra alls. Jag ska bespara er detaljerna, väljer istället att citera Mr Cash för att summera situationen, "God help, the beast in me.".

Note to self, stop fucking eating.

På en helt annan plats på jorden löper en elefant amok, hitills har han haft ihjäl fjorton personer. Denna mördarelefant har döpts till Ladin, det tycker jag är extremt roligt. Det borde du också göra.

Nu ska jag ligga ner en stund och invänta CED och Mini-CED.

Dagens näst elakaste elefant:
Babar (Kolonialkungen)

After work

Har precis snubblat in från årets julbord. Festligheterna avlöpte faktiskt utan några skandaler (mkt ovanligt för att vara mitt jobb). Själv vältrade jag mig i diverse kall- och varmrätter, men framförallt negerbollar (ursäkta det gammelsvenska uttrycket om du är känslig). Hela tjugofyra stycken hann jag proppa i mig innan den i magen samlade smörkvoten satte stopp. Sen bar det vidare ut på galej i Nypan City. Vi svängde våra lurviga (eller rakade för den som föredrar det så) på ett av stans ölhak och kvällen avslutades med en mumsig fyllepizza.

Träffade på Oklamahoma Danne och hans förtjusande flickvän, Calamity Malin (Oklahoma Danne är också ganska förtjusande, om man nu kan säga det om en kille utan att bli för gay). Hur som helst så antydde Danne att jag skulle tycka om att skriva om mig själv. Detta kunde jag ju inte annat än att hålla med om, å andra sidan vem skulle jag annars skriva om? Replikerade med att jag nog var en ganska narcissistisk djävel, vilket Calamity Malin trodde att Oklamahoma Danne inte förstod alls (han påstod att han gjorde det, men han var ganska full, så han skulle nog kunna påstå det mesta). I dörren på vägen ut stötte jag ihop med självaste Partyvargen. Han morrade något om värdshus, förkylning och öl. Jag lämnade honom åt sitt öde, må någon gud förbarma sig över denna Pan-dyrkande själ.

Det känns som att promillehalten i mitt blod styrt detta blogginlägg bort från all mening och sunt förnuft som ett nyktert sinne kunnat tänkas tillföra. Vill därför bara avsluta med att berätta att Fru Strömming länkat från sin blogg till min, detta under namnet Harry Gollum Potter. Smickrande, men Kreacher vore mer passande. Antar att hon antingen inte hunnit läsa så långt eller så har hon inte ännu insett min fulla potential.

Med dessa aningen osammanhängade och framförallt intetsägande kombinationer av vårt kära alfabet lämnar jag er. TDA...over and out.

Dagens boll: Negerbollen

Landet lagom

Såg du starten av Fredrik Lindströms nya programserie? Om svaret är nej, gör om och gör rätt. Se reprisen, det gäller dig också Prrr. Du skulle bara må bra av lite hederligt folkbildande statstelevision. Kanske kan piska ur dig lite av ditt hedonistiska leverne. Nåväl, åter till ämnet. Det programmet var i alla fall grymt roligt och träffsäkert. Inser nu att det säkert är väldigt svennigt att gilla ett program om svenskhet av en mysig folkkär lustigkurre som Lindström. Ett faktum som på nått sätt bara gör det bättre. Hur som helst kan man ta programmets lagom-test här:

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=61788

Jag fick 78%, en lagom präktig svensk. Stoneman som alltid ska vara värst slog till med 93% och är därmed mer svensk än svensk, elitsvensk.

Ta testet och rapportera, hur djävla lagom är du?

Nibelfrossenlied

Likt Wagners klassiska opera sträcker sig nu ett episkt frosseri ut sig framför mig. Den gångna helgen ägnade jag och Strömmingen åt att tänja på anständighetens gränser genom att vältra oss i sockrade produkter. Vi vräkte i oss choklad, chips och pizza som om det inte fanns någon morgondag. Efter två dygns godisintag (som för en vanlig människa skulle motsvarat en årskonsumtion) avslutade vi med en skål glass. O ska jag vara ärlig trodde jag att den skulle ta knäcken på mig. Dubbelseende, hjärtklappning och kallsvett var min kropps sista protester. Som tur slutade jag innan diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar kopplade sitt slutliga grepp. Dessa två dagar skulle kunna sammanfattas som hets mot folkgrupp, nämligen viktväktare.

Imorrn är det julbord med jobbet, det vill säga akt 2 i mathetsens motsvarighet till Svansjön. Dessa tillställningar brukar sluta med att företaget portas från restaurangen, vilket så klart även är morgondagens mål. Sen skymtar så den sista akten vid horisonten, julhelgen. Kom ihåg, it ain't over til the fat lady sings. Risken finns att den ladyn är jag...

Dagens hån mot u-länderna:

Social evolution

Fick ett sånt där "festligt mail" med tips hur man bäst irriterar människor (skicka "festliga mail fanns inte med på listan, den som skrev det har alltså noll självinsikt). Funderar hur som helst på att följa några av råden, som ett socialt experiment.

Join me, or die.

Tala bara med robot-röst.
Pip när en stor person sätter sig.
Visa att ett samtal är slut genom att hålla händerna för öronen.
Pip när du backar.
Börja alla din meningar med "ooh la la".
Utnämn dig själv till "Führer".
Gå klädd i en slängkappa med texten "Den perfekte".
Fråga folk vilket kön de har.
Be kyparen om en extra stol åt din låtsasvän.

När jag tänker efter så beter jag mig ju redan så här.

En sista Wii-post

Det rapporteras från USA att överentuiastiska spelare har svingat kontrollen så hårt att den glidit ur deras flottiga nävar och kraschat (!) teven. Nintendo har därför tvingats att införa följande varningstext:

”Överdrivet mycket fukt kan leda till att du tappar fjärrkontrollen och har sönder vristbandet”.

Man ger även spelare rådet att då och då torka av händerna. Svett, hmm, jag tror den här varningstexten skulle vara mer framgångsrik.

"Överdriven ostbågkonsumtion kan ge flottiga tassar och orsaka tapp av kontroll samt avsevärt minska dina utsikter att lyckat interagera med det motsatta könet."

Dagens nedräkning:
1 dag kvar till E day, dagen då kakkonsumtion skall tas till episkt groteska nivåer. Då läsk skall flöda likt syndafloden och pizza skola slukas med en frenesi tidigare ej skådad på detta klot. E day, is tha shizzle!

Ett ljus i tunneln

Hetsens mästare Pokke Pok hoppade in i bloggen och retades elakt kring Zelda-releasen. Han skulle minsann skaffa det till GC men kunde "om han velat" haft det till Wii, eftersom hans tjej jobbar på BR Leksaker. Detta fick mig att fundera, varför köper inte jag det till GC också? Jag är ju egentligen inte så sugen på att svinga runt den där kontrollen. Helt felaktigt trodde jag att spelet endast skulle komma till Wii i Europa (i Japan försenar de nämligen releasen och säljer det bara online). Men, men, nu blir det kanske Zelda till jul i alla fall. Tack Pokke! Nu återstår bara frågan, blev jag hetsad eller inte?

Nu när Nintendo tagits till nåder (på prov) är mitt nya hatobjekt människor som annonserar på Blocket. Har jagat julklappar som en galning och så här låter det.

TDA - Hej, mitt namn är TDA.
Block(mongo)et säljare - Jaha.
TDA - Ja, jag ringer angående annonsen på X.
Block(mongo)et säljare - Jaha.
TDA - Öh, ja, finns den kvar eller?
Block(mongo)et säljare - Nääee!
TDA - Nähä, aja, hejdå.
Block(mongo)et säljare - *Klick*

Vad är det för djävla fel på folk? Ta bort era annonser när ni sålt grejerna eller var åtminstonde artiga när folk ringer. Hur fan ska jag kunna veta att det är sålt? Framförallt är det unga människor som bor i storstadsregioner som svarar så här. Usch, jag hatar unga människor i storstadsregioner.

Dagens reptil: Gecko

Nintendo angst

Stoneman rapporterar från Sthlm att frysande nördar redan börjat forma kö utanför spelbutiker i stan. Troligtvis tycker de att det är djävligt roligt också...fuckers. Samtidigt har min plan fullständigt gått i kras. Jag tänkte köpa den här i stan på OnOff. Jag kollade för ett par veckor sen och fick då tipset att ringa samma vecka, då visste de hur många som skulle komma in. O man fick minsann inte förboka! Ringde idag igen, då var alla förbokade (Vad?!?). Slutsats, OnOff i Nypan City skall brinna. Testade då med samma kedja fast i Norrköping. Ja, vi får in sju st och det är ingen förbokning (Yeah, right). Men massor har varit här och frågat så det kommer nog vara kö (jag hatar det ordet).

Jag behöver inte ha konsolen dag 1, jag behöver inte ens ha den dag 2. Men jag vill fan ha den innan jul ihopbakad med Zelda. Detta förhindras nu av snåla japaner, bortskämda ungar med julklappsjagande föräldrar och framförallt nörd-eliten.

Nu skiter jag i hela grejen, ni kan ta er djävla nunchaku-muppiga spelmaskin och köra upp den nånstans.

Dagens spelföretag: SEGA

Din lame djävel!

Hamnade i en rolig ordväxling på jobbet häromdagen. Av någon anledning trillade samtalsämnet in på handikappade och jag drog mig då till minnes en liten anekdot.

Ibland blir jag i jobbet tvungen till att åka iväg och stå på mässa. Det innebär att man måste ta på sig sitt allra bästa gå bort leende och frysandes sälja takpannor utanför en sunkig bygghandel. Förutom att man tvingas dricka kaffe (vilket helt förstör min mage) för att bevisa sin sociala anpassningsförmåga ansätts man av allehanda irriterande individer och deras frågor. Vanligast är det gifta paret, där frun har koll på allt och vill ha det dyraste. Medan gubben låtsas ha koll på allt och vill ha det billigaste. Att ge intryck av att kunna allt om bygg är ett typiskt manligt drag. Så fort det isoleras eller t ex byggs rondeller kan man se skockar av män stå och humma bredvid ”Ofan, så ni gjuter den där, ja, mmm, jo...” eller ”Jaså, ni tilläggsisolerar, jaja...” De säger ingeting vettigt utan antyder bara att de godkänner konstruktionen men själva kunnat göra det mycket bättre. Ok, åter till mässan. Där står jag alltså och vid just det här tillfället delade vi som en bonus ut snickarbälten. Dessa snickarbälten var gjorda av tioåriga flickor i Kina och höll samma kvalité som 3’s telefonnät men man ska inte underskatta människors ha-begär. Rätt vad det är kommer en kille i rullstol framrullandes. Han verkar ha varit med om en mycket otrevlig olycka då i princip hela skallen var intryckt. Vi pratade tak ett tag och sedan försvann han iväg för att beställa. Så till poängen, jag gav aldrig honom ett snickarbälte. Nu gav jag iofs bara bälten till de som frågade och den här killen frågade inte, då hade han så klart fått ett. Men även om jag tänkt på det skulle jag inte ofrågat erbjudit honom ett.

Detta väckte viss bestörtning på mitt jobb. Varför diskriminerade jag en rullstolsburen? För att det är roligt? Nja, min tanke hade nog varit, vad fan ska han med ett snickarbälte till? Han kunde ju ha gett bort det tyckte kollegorna. Ja, då kunde han väl ha frågat efter det då som alla andra, tycker jag. Är det inte mer fördomsfullt att bli bestört över att just en kille i rullstol inte fick sitt bälte, ingen frågade om alla andra jag glömde ge till. Men visst, nästa gång ska jag ösa give-aways över handikappade. Kanske gåstavar och ett par rollerblades också? Är jag då fördomsfull mot handikappade? Tycker jag kanske rent av de borde sättas i läger eller kanske bur och hånas av små sjätteklassare från Tibro. Nej, som upplysning kan jag nämna att en av mina barndomskamrater är rullstolsburen och min åsikt är att de så klart är folk precis som alla andra. D v s oftast ganska trångsinta, jobbiga djävlar, som resten av mänskligheten. Eller som jag och Stoneman brukar säga när vi pratar om vår barndomsvän, ”Jaså, den lame djäveln.”

Vår humor, lika otämjd, grym och vacker som en norrländsk fors!

Två extremt roliga saker som hänt hitills idag:

Jag fick precis reda på att vi ska på kickoff i Barsebäck! Det föranledde så många strålningskämt från min sida att jag kunnat skriva en bok. Bloggrapport från Barsebäck att vänta i Januari.

Skrivaren bet sönder en utskrift med motiveringen att det var ”Ett oväntat pappersformat.”. Observera att det inte var fel pappersformat utan bara oväntat. Skrivaren ogillar bevisligen överraskningar och gjorde konfetti av utskriften. Vad skrivaren har för förväntningar är fortfarande under utredning då A4 verkar chocka den.

Dagens formkurva:
05 – Kickoff i Malaga
06 – Kickoff i Göteborg
07 – Kickoff i Barsebäck

Takbranschen är inte vad den varit.

La'faaaatch

Det är inte många som faktiskt vet vad jag jobbar med, knappt jag själv. Men här följer en sanningsenlig redogörelse för mina göromål. Först och främst, jag är alltså Technical Consultant, eller Tekniker i vardagligt tal. Själv tycker jag den engelska titeln är fånig och den svenska alldeles för obehagligt rashygienisk. Har därför föreslagit att vi ska kalla oss för Consiglieris, hitills har idéen inte fått gehör. Men i ett försök att göra reklam för idéen ska jag börja kalla min chef för Capo och VDn för Bossarnas Boss (vilket jag iofs gjort sen dag 1).

Som consiglieri inom takpannebranschen är det förvånansvärt lite rådgivande kring kontraktmord och liknande. Istället får man sitta och förklara för Svenne Banan hur han får bort mossan som förpestar hans takpannor. Så här låter det.

TDA - La'faatch (obs, fonetisk skrivet), TDA
Svenne Banan - Hej, jag har en fråga! (Utropstecknet symboliserar den milda aggresivitet alla Svenne Bananer laddat upp med inför telefonsamtal. Detta p g a den svenska läggningen att oroa sig inför konfrontation med okända människor.)
TDA - Shoot! (Nej, jag säger inte det, men i hemlighet vill jag.)
Svenne Banan - Jag har mossa på taket, hur får jag bort den.
TDA - Köp GrönFri, mossborttagning.
Svenne Banan - Kan jag inte skrapa bort den?
TDA - Jo, men mossborttagning är bättre.
Svenne Banan - Kan jag inte använda högtryckstvätt?
TDA - Jo, men mossborttagning är bättre.
Svenne Banan - Men om man tar ner pannorna och doppar dom i diesel då?
TDA - Det verkar ganska onödigt.
Svenne Banan - Varför har ni inte gift i pannorna?
TDA - För att det kanske skulle försvåra hanteringen?
Svenne Banan - Hade jag vetat att det skulle växa så skulle jag aldrig köpt pannorna!
TDA - Hade jag vetat att du skulle ringa skulle jag aldrig tagit jobbet...

En annan klassiker är puckona som gjort hel fel och sen ringer för att gnälla. Vi hoppar över inledningen av samtalet och går direkt till kärnan.

Bosse Buskisbyggare - Ska man ha rostfri spik?
TDA - Ja.
Bosse Buskisbyggare - Galvad då?
TDA - Nej.
Bosse Buskisbyggare - Nähä! Men nu har jag använt galvad spik!
TDA - Då har du gjort fel.
Bosse Buskisbyggare - Jaha, men hur ska jag göra nu då?
TDA - Jadu, säg som det är till kunden o dra av på priset.
Bosse Buskisbyggare - Kan inte du skriva till kunden o säga att det är ok?
TDA - Nej.
Bosse Buskisbyggare - Va?! Varför inte?
TDA - För att det inte är ok, läs monteringsanvisningen.
Bosse Buskisbyggare - Du! Jag har lagt tak i trettio år o bara använt galvad spik!
TDA - Då har du gjort fel i trettio år (kanske inget o skryta med?).
Bosse Buskisbyggare - Det här får ni lösa, kunden accepterar inte arbetet.
TDA - Så om du köper en bokhylla hos IKEA och bygger ihop hela skiten med tuggummi för att du är så djävla dyslektisk att en steg för steg anvisning är rena hebreiskan för dig, då är det IKEAs fel att det inte håller?
Bosse Buskisbyggare - *Vrååål*

Jag erkänner, de sista raderna är mer baserade på vad jag skulle vilja säga snarare än vad jag faktiskt säger.

Dagens plan för morgondagen:
Hamburgare, Lussebullar & Bond.